Kronologiskt om bygget

Fram till september 2010
Sedan slutet av sjuttiotalet har tanken att skaffa en Laudarra funnits med. Vid några tillfällen har jag fått prisförslag, bland annat från Asturias som har tiosträngat i sitt modellprogram.
Yepes med sin Laudarra
Tiosträngat -- så som Laudarran ser ut, kommer från Narciso Yepes som tillsammans med den spanske gitarrbyggaren Ramirez byggde detta instrument.
Yepes viktigaste argument för fler strängar är gitarrens klang som, beroende på hur instrumentet stäms, kan få en betydligt jämnare klangstyrka. En normalstämd sexsträngad gitarr har alltid sämre klang på vissa toner.
Ett annat argument för fler strängar är att lutmusik blir åtkomligt enklare; samtidigt som man i ett och samma instrument har tillgång till musik för sexsträngad gitarr.
Laudarran är inte det enda alternativet för "mer än sex strängar". Per-Olof Johnson och George Bolin är ett annat exempel på gitarrgiganters samarbete. Den elvasträngade altgitarren är det mest kända resultatet av deras exprimenterande. Altgitarren är ett bättre instrument för att återge lutmusik tidstypiskt men det fungerar sämre för övrig gitarrmusik.

September 2010
Nu har jag beställt. Handpenning är betald och Heikki Rousu kan påbörja bygget av min Laudarra. Preliminärt leveransdatum är februari 2011 - en lång väntan men om beslutet tog trettio år att fatta ska jag inste skylla väntetiden på Heikki.
Första besluten-10 september 2010
Lock av sydeuropeisk gran och ostindisk palisander till sarg och botten (palisander är samma sak som jakaranda). Denna kombination av material känns väldigt nordisk, både för utseende och klang.
Laudarran ska inte lackas utan Franskpoleras.
Hälen-14 september 2010
Bred häl på åttasträngad
Hur vill du ha hälen? undrar Heikki. Det vill säga delen där halsen sitter monterad på gitarrkroppen.
Endera kan jag välja en häl lika så bred som greppbrädan, alternativt  att den smalnar av mot gitarrens rygg. Så som normalt en sexsträngad gitarr är byggd.
Jag väljer det senare - blir smäckrare.
Greppbrädan
Ny fråga från Heikki - det är svårt att få tag på ebenholtsbräda av tillräcklig bredd. Speciellt om man vill ha ett kvistfritt stycke. Hur ser jag på delad greppbräda, undrar han. Att göra brädan av två delar som limmas samman.
Det stör mig inte alls - bör bli starkare. Föreslår att låta skarven synas på något sätt, istället för att dölja den. Men i så fall ser det ut som det finns en extra sträng.
Alltså blir det en delad greppbräda med osynlig skarv


Greppbrädan igen
Greppbräda med svängd fas
Ska greppbrädan fasas av ner mot ljudhålet? På så vis blir gitarren något lättare och ser bättre ut. Nackdelen skulle vara att man då inte kan spela på bassträngarna ovanför tolfte bandet. Det behovet finns inte.

Så avfasning får det bli - svängd blir bäst.



Etuit-15 september 2010
Olägerueti för 11-strängad elaltgitarr
Till en handbyggd 10-strängad gitarr funkar det inte med en gigbag. Lite mer stadga än så och plats för andra grejer är rimliga krav. Etuit går att få utformat hur som helst men jag valde bort hjul och bärsele. Heikki bygger inte etui men rekommenderar Stefan Oalusson som får uppdraget.
Mekanik-20 september 2010
Utbudet av gitarrmekanik, eller stämskruvar om man så vill, är mycket stort. Till tiosträngat är det betydligt mindre. På ett sätt tacksamt - det blir lättare att välja. Några fabrikat ståtar med mekanik för Laudarran och alternativet är att använda singelmekanik, det vill säga en separat enhet för varje sträng.

Rubner 600eh singelmekanik


Heikki föreslår Rubners singelmekanik och valet står mellan vita knappar och ebenholtsknappar.

Vitt ser lite plastigt ut och ebenholtsknappar står sig bra mot resten av gitarren - vi går på det.


Prick
Bandmarkering - kan det vara något? Förmodligen minskar felprocenten en aning.  På en sexsträngad hade jag nog sagt nej men kanske blir det lite osäkrare med tio strängar.Funderar en stund och slår till på en diskret markering vid sjunde bandet: två milimeters prick av pärlemor på greppbrädans ovansida. Going wild & crazy...
Ryggen-28 oktober 2010

Ett svårt men genomfört val av baksida
Fick bilder på  material till ryggen och tyckte detta blev bäst.

















Nu tar det fart-30 januari 2011
Sedan oktober har det inte hänt så mycket, mer att betrakta som kötid, men nu meddelar Heikki att det är fullt fokus på mitt instrument.
31 januari - 7 februari 2011

Sargens form pressas fram i en speciell böjningsapparat. Palisanderstycket läggs mellan tunna plåtar, värms till ca 80 grader Celsius och pressas till sin form.
 Därefter läggs sargen i spänn runt en form.
 Här monteras sargen mot locket med hjälp av hundratalet små mahognyklossar som limmas i skarven mellan sarg och lock.












Även ryggstycketr kommer att få stöd av mahognyklossar. Sargsidorna förses med fyra stadgande lister på varje sida.








På locket limmas tonribbor som pressas på plats med
fjädrande vita rör. Ribborna placeras assymetriskt för att så få  locket något styvare på diskantsidan.

 









Halsen är av sydamerikansk mahogny - sågas i tre delar och vänds innan den limmas ihop igen. Allt för maximal stabilitet: träts fibrer vänds åt olika håll. Där halsen möter kroppen finns två spår vari sargen ska monteras med hjälp av kilar. Med den traditionella metoden limmas bara sargen i 2 mm breda spår - men Heikki har valt, och är nöjd med "kilmetoden".
 
Huvudet får ett 2 mm skikt av cocaburra vilket blir snyggt och till höger kan man för första gången ana hur den färdiga Laudarran ser ut.






Rygghalvorna limmas samman med en tunn lönnlist. På insidan får ryggen balkar och limfogen förstärks med en tunn granlist.





Kantlist 15 februari 2011
Runt rygg och lock limmas en kantlist av lönn.